Rose-Maries första uppdrag för Läkare Utan Gränsers akutteam

Vaccinationskampanjen går mot sitt slut. De kommande dagarna ska teamet packa ihop och stänga basen. Och på torsdag bär det av hemåt för Rosemarie. Läs mer här.

Svenska sjuksköterskan RoseMarie Blind har precis börjat i Läkare Utan Gränsers akutteam. Följ med på hennes första uppdrag i södra Sudan.

Onsdag 5 april

Ja, då var kampanjen över för denna gången och för vårt gäng. Vi har under loppet av 17 arbetsdagar vaccinerat 91 201 människor mot hjärnhinneinflammation. En lastbil har just anlänt till vårt lager, nu ska allt packas ihop igen och fraktas tillbaka till vår logistiska bas i södra Sudans huvudstad, Juba. En hektisk period går mot sitt slut, den praktiska biten är avklarad, nu återstår lite pappersarbete och en sammanställning i rapportform som jag ska slutföra nu under påskhelgen.

Tisdag 3 april

Idag vaccinerar vi vår sista dag. Vi ska packa ihop och stänga vår bas under de kommande två dagarna. Vi ser att antalet drabbade minskar drastiskt i områdena där vi vaccinerat, det är dags att packa ihop och åka hem. Vi har en massa frysar och kylar som ska transporteras tillbaka, tält ska tas ner och vår camp ska städas upp. Vi har starka vindar varje natt nu innan regnen startar på allvar, och varje morgon när jag vaknar i mitt tält är jag och min väska täckt av ett lager sand som drivit in under natten. Idag ska jag inventera vårt medicinska lager och fördela utrustningen som blivit över mellan olika projekt som vi driver här i södra Sudan. På torsdag ska jag vara redo att påbörja min resa hem.

Torsdag 29 mars

I natt vaknade jag av ett kraftigt regn, under en hel timme vräkte regnet ner. Efter en stund blev jag tvungen att rädda mina kläder och väskor från att bli dyblöta när regnet började forsa in. Att ta sig till utedasset efter ett sånt regn är en kamp. Lera fastnar under skorna och efter att ha gått ett par meter så sitter man fast i svartleran. Några timmar senare när solen är som hetast blir marken som vanligt igen med skillnaden att nu är det 45 grader OCH fuktigt, vilket gör värmen nästan outhärdlig. Regnperioden är i antagande och snart kommer de flesta av vägarna här i södra Sudan att vara obrukbara.

Onsdag 28 mars

Sitter och räknar hur många vi vaccinerat hittills: 78 669 människor är nu vaccinerade och fler ska det bli. Idag har ett team åkt till ett område för att förbereda. Det tar minst två dagar innan man kan starta. Människor måste ju ha en dag eller två på sig att komma till kampanjen. En del kommer att gå en ganska lång sträcka, så lite förberedelsetid behövs. I veckan ska jag och ett litet team ut och vaccinera byar som vi inte nådde förra veckan, men vi kan redan se att kampanjen har effekt. Antalet fall av hjärnhinneinflammation minskar drastiskt på sjukhuset och klinikerna runt omkring, vilket är den bästa belöningen efter slitsamma veckor.

Måndag 26 mars

En dag full av planering... först planering och sen ändringar av planerna. Vi förbereder nu nästa omgång av vaccinationskampanjer på ytterligare tre nya platser. Vi har lagret fullt av sprutor och kylarna fulla med vaccin, så det är bara att sätta igång igen. Inatt blev jag tvungen att tynga ner varje hörn inne i mitt tält med väskor för att inte riskera en tältkollaps i de plötsliga stormvindarna. Vaknade imorse med ett centimetertjockt dammlager överallt, inkluderat över hela mig. För varje dag som går blir det bara hetare och hetare tills regnen kommer i maj, så vi har inte många svala dagar att se fram emot. Våra kvällar består nu av att organisera och frysa isklampar som vi sen ska använda under vår kampanj denna vecka. En massa is, men inget att kyla ner vårt dricksvatten med. Vi längtar allihop efter ett glas kallt vatten!

Lördag 24 mars

Igår gjorde vi en endagsflygning till två byar i de nordligaste delarna av Jonglei state. Byn jag och mina två medarbetare stannade i kallas för "Giraffens mun" eftersom det var till den här platsen girafferna kom för att dricka. Här förgrenar sig vita Nilen och två floder blir till en, men vi är tvungna att cirkulera 15 minuter ovanför byn innan vi kan lokalisera den oanvända landningsbanan. För bara en dryg månad sen var den här platsen ett högsäte för en okontrollerad milisgrupp. Efter att milisen blivit fråntagen sina vapen och tvingats fly, har nu befolkningen börjat söka sig tillbaka. Men byn är inte längre det samhälle som de tvingades lämna för två år sedan.

Nu finns här ingen fungerande sjukvård, skolan står tom och man känner en uppgivenhet hos befolkningen. Vi har kommit för att se om epidemin har fått fäste så långt norrut, men vi finner inga aktuella fall just för dagen. Efter att ha identifierat en duktig sjuksköterska så kan jag lämna kvar behandling mot hjärnhinneinflammation, ifall det skulle komma in fall. Vi lämnar byn glada över att inte ha sett några fall av hjärnhinneinflammation men med bävan inför den stundande kolerasäsongen.

Onsdag 21 mars

Sitter i tältkontoret och sammanställer lite siffror. Hittills har vi vaccinerat över 55 000 människor mot hjärnhinneinflammation under loppet av nio dagar... Inte illa. Och inte är det konstigt att hela teamet börjar bli lite slitna. Varje arbetsdag startar innan klockan sex och vi är aldrig i säng innan midnatt. Just nu är det 42 grader inne i tältet där vi har vårt kontor. För några veckor sedan klagade jag över kylan hemma i Norrland, men nu har mina klagomål tystnat. En sak är säker – i södra Sudan fryser man sällan.

Måndag 19 mars

Idag har vi flyttat igen med vår vaccinationskampanj. Tre nya ställen där folk har väntat på oss ett tag nu. Vi vaccinerar i två kyrkor och i en skola, och redan tidigt i morse var det folk som köade. Vi har börjat planera att åka längre norrut för att kunna bedöma om det finns behov av att vaccinera även där. Den resan kommer att ske på torsdag med flygplan eftersom ingen kan berätta för oss hur vägarna ser ut eller hur säkerhetsläget är.

Söndag 18 mars

Igår besökte jag en liten by vid Nilens kant. Där under ett magnifikt träd ska vi ha vaccinationskampanj på måndag. När vi stannade med bilen vid platsen kom det en massa barn springande, och alla var de nyfikna på vad vi ville. Efter att jag hade hälsat och tagit alla 25 barnen i hand åtminstone två gånger var kände jag plötsligt en massa händer som undersökte mig. Alla ville känna på mitt blonda hår och känna hur min vita hud kändes. Jag hoppas att de kommer på måndag för att bli vaccinerade. På andra sidan Nilen finns det så kallade Cattle camps, där människorna bor tillsammans med sin boskap. De har få möjligheter att lämna sin boskap för att komma och vaccineras men att korsa Nilen tar bara ett par minuter, så vi hoppas att de också når oss på måndag.

Fredag 16 mars

Det har varit en hysterisk vecka. Idag är femte dagen som vi vaccinerar, vi har team på sex olika platser. Från tidig morgon till sen kväll köar folk för att få vaccin. I takt med att fler och fler insjuknar ökar pressen på oss att vaccinera i allt snabbare takt. Senaste veckan har ingen av oss kommit i säng före midnatt och arbetsdagen startar innan klockan sex på morgonen. Långa dagar i hettan och på dammiga, skumpiga vägar. Energinivån i teamet är låg och på söndag har vi bestämt att vi tar en dag ledigt. Den första på ganska länge nu. Imorgon ska jag och en medhjälpare från bygden åka till fyra byar söderut. Vi har hört att de har många som insjuknar i hjärnhinneinflammation och att flera har dött. Kanske blir det vår nästa destination för vaccinationskampanjen.
Kram RM

Fredag 9 mars

Sudan en fredag, ännu en dag i hettan. Idag har jag haft utbildning för de 45 personer som ska hjälpa oss med vaccinationskampanjen här omkring samhället Bor. Vi har dock gjort om vår planering och inkluderat två andra samhällen, som många sjuka kommer från just nu. Vi kommer att dela på oss. Halva styrkan åker norrut medan den andra halvan stannar kvar här enligt vår tidigare plan. Idag innan mörkret faller väntar vi på att lastbilar ska anlända med våra sprutor och mediciner. Då återstår en massa jobb med att lyfta kartonger in i våra tillfälliga förrådstält. Förhoppningsvis är vi i säng innan midnatt.

Torsdag 8 mars

Idag är det internationella kvinnodagen och mina tankar går till kvinnorna här och deras hårda slit för att få ihop vardagen. Varje morgon och kväll kan jag se dem gå till närmsta vattenpump eller brunn för att hämta det vatten som familjen behöver till mat, dryck, tvätt och annat. Det är kvinnorna som går ut i buschen för att hämta gräset som ska fungera som tak på hyddorna, och kvinnorna som hämtar ved för att kunna koka maten. De gör ett hårt jobb, södra Sudans stolta kvinnor, men tar sig alltid tid att välkomna en gäst.
Kram RoseMarie

Onsdag 7 mars

I natt blev vi väckta av sjuksköterskan på sjukhuset. Två nya väldigt allvarligt sjuka kvinnor med hjärnhinneinflammation anlände med kramper och hög feber. Vi känner allihop att behoven av vaccinationskampanjen är enorma. Varje dag kommer det fram människor till mig på gatan och frågar när vi ska börja, alla väntar och börjar bli otåliga. Rädslan för att drabbas av bakterien är enorm. Vi har flyttat vår bas från samhället Bor till byn Baidit. Hela dagen har vi packat saker i bilar och på lastbilsflak, och vid sextiden ikväll hade jag slagit upp mitt tält och tvättat mina kläder för imorgon. Det är hett, men här i Baidit kan vi njuta litegrann av vinden. När mörkret lägger sig vid sjutiden på kvällen så framträder en magnifik stjärnhimmel. Livet leker när man kan ligga på en plastmatta på marken och skåda en miljon stjärnor som glimmar.... '

Tisdag 6 mars

Idag har vi fått reda pa att det finns fler fall av hjärnhinneinflammation längre norrut, men vi vet inte om vi kan organisera en vaccinationskampanj i dessa områden på grund av den rådande säkerhetssituationen. Vi måste, under de kommande dagarna, se hur det ser ut och vad vi kan göra för att nå de drabbade byarna. Idag har jag förberett en liten utbildning som jag ska hålla på fredag för våra vaccinationsteam. Men det är jobbigt att sitta i vårt fältkontor en hel dag när temperaturen stiger upp till 40 grader mitt på dagen. Människor i byn säger att det kommer att bli hetare och hetare tills regnen kommer om några månader. Jag försöker dock att vara ute i byn så mycket som möjligt för att folket ska veta vilka vi är och att vi ska anordna en vaccinationskampanj inom kort. Alla barn är så nyfikna och tycker att det är så roligt att surra en stund med mig. Många äldre pratar arabiska och efter mina månader i Darfur kan jag ibland göra mig lite förstådd med hjälp av den lilla arabiska jag lärt mig. Nu är det sen kväll och fortfarande hett ute. Tältet där jag sover likaså. Men jag vet att framåt natten så blir det lite bättre, och efter en lång arbetsdag är det inte svårt att somna. God natt!

Måndag 5 mars

Igår natt regnade det en liten stund, och jag trodde att det skulle bli svalare men möttes imorse av en slående hetta när jag öppnade mitt tält. Om en vecka ar det planerat att vi ska vara igång med vår vaccinationskampanj och varje dag innan dess är dyrbar planeringstid. Idag har vi haft möten med bychefer och hälsoministeriet. Vi har dessutom sett ut sju platser där vi ska anordna kampanjen. Vi har träffat och pratat med en massa bybor, och alla är så glada att vi äntligen kommer och hjälper dem att stoppa den pågående epidemin som dödar och skapar lidande för människorna här. Det känns viktigt att vi kommer igång så snart som möjligt. De kommande dagarna kommer att vara hektiska.

Söndag 4 mars

Efter 1 timmes flygtur och 4 timmars skakig bilfärd anlände jag igår till Bor, ett samhälle med uppskattningsvis 45 000 invånare. Här driver Läkare Utan Gränser ett sjukhus tillsammans med hälsoministeriet och dit kommer nu många patienter med hjärnhinneinflammation. Imorse tog vi emot 3 nya fall och vi inser hur betydelsefull vår vaccinationskampanj kommer att vara för att hejda den pågående epidemin. Idag har vi fortsatt vårt arbete med att göra iordning den plats där vårt team kommer att bo och den plats där vi ska förvara vaccinet, vår så kallade "cold chain". Vaccin mot hjärnhinneinflammation måste förvaras i kyla, och när det handlar om nästan 100 000 doser så blir det en massa isklampar och frysar som ska göras i ordning. Vi hoppas att vaccinet kommer från Paris på onsdag, då är vi redo att ta emot dem. Imorgon planerar jag för att möta hälsoministeriet och be dem hjälpa oss att hitta arbetskraft till vår kampanj. Vi kommer att behöva 50 personer under de kommande 3 veckorna för att kampanjen ska flyta smidigt. Efter en het dag i solen längtar jag efter en svalkande dusch – hoppas att vattnet i behållaren har svalnat av lite.

Fredag 2 mars

Sent på tisdagkvällen blev det bestämt. Vi får köpa vaccin mot hjärnhinneinflammation till två områden i södra Sudan där vi har sjukvårdsprogram och där epidemin av hjärnhinneinflammation har härjat sedan någon månad tillbaka. Vaccin mot hjärnhinneinflammation är en bristvara i världen och produceras av endast en läkemedelstillverkare. Därför finns en internationell grupp som tar emot beställningar och rättvist fördelar vaccinet mot hjärhinneinflammation rättvist över världen till de ställen där de behövs bäst. I tisdags gick vår beställning igenom, och vi kunde börja planera för att vaccinera 70 000 människor i två områden i södra Sudan. Nu sitter jag här i Nairobi och väntar på att min förlorade väska ska komma tillrätta och förhoppningsvis sitter jag på flyget som planerat i eftermiddag. Flyget ska ta mig till Juba, södra Sudans huvudort, och därifran ska jag åka vidare med bil. Det är bråda dagar och mycket som ska planeras innan vaccinet kommer, och jag är redo att sätta igång.

Hälsningar RoseMarie