Humanitär kris mycket värre än bara kolera

2009-02-17 | Den humanitära krisen i Zimbabwe fortsätter att förvärras och orsakar oerhört lidande, varnar Läkare Utan Gränser. Krisen är långt ifrån över. Organisationen har behandlat närmare 45 000 människor med kolera, uppskattningsvis tre fjärdedelar av det totala antalet sjukdomsfall i det pågående utbrottet.

Det svåra kolerautbrottet är ett av symptomen på det katastrofala läget för Zimbabwes sjukvårdssystem och kollapsade infrastruktur. Det visar en rapport som Läkare Utan Gränser publicerar idag. Många sjukvårdsinrättningar har stängt eller fungerar inte. Andra begär höga avgifter som måste betalas i utländsk valuta. Detta gör det omöjligt för de flesta zimbabwier att få tillgång till sjukvård.

Läkare Utan Gränser uppmanar Zimbabwes regering att omedelbart ta bort de hinder som finns för att människor ska få tillgång till vård. Organisationen begär också att regeringen ska underlätta oberoende undersökningar av hälsobehoven så att livsviktig humanitär och medicinsk hjälp kan ges.

Läkare Utan Gränser har varit tvungna att sätta in massiva insatser under kolerautbrottet eftersom lokala sjukvårdsinrättningar helt enkelt inte kunnat klara av situationen.

– Zimbabwes sjukvårdssystem, som en gång prisades, har kollapsat och detta påverkar inte bara kolerapatienter, säger Manuel Lopez, landansvarig för Läkare Utan Gränser i Zimbabwe.
– Vi vet att allmänna sjukhus skickar iväg patienter, att hälsocenter har slut på material och utrustning, att det råder akut brist på sjukvårdspersonal, att patienter inte har råd med transport för att hämta sin hivmedicin eller för att få behandling och att många av våra egna kliniker är överfulla. Det kunde inte var tydligare och vi ser det varje dag – detta är en massiv medicinsk akutsituation som håller på att spinna utom all kontroll.

Den politiska krisen i Zimbabwe och den resulterande ekonomiska kollapsen har lett till extremt dålig tillgång till allmän sjukvård, raserad infrastruktur, en förkrossande hivepidemi, politiskt våld, matbrist och undernäring, interna folkomflyttningar och utvandring till grannländerna. Uppskattningsvis har tre miljoner zimbabwiers sökt skydd i Sydafrika, en oerhört hög utvandring från ett land som inte befinner sig i öppet krig.

Trots att det är tydligt att det råder en humanitär kris beläggs Läkare Utan Gränser ofta med restriktioner och framtvingade förseningar i sitt arbete. Bristen på ett starkt, samordnat internationellt svar på den pågående humanitära krisen gör situationen än värre.
      
– Situationen i Zimbabwe orsakar oförlåtligt lidande, säger Christophe Fournier, Läkare Utan Gränsers internationella ordförande. Snabba åtgärder måste tas för att säkerställa att zimbabwierna har obehindrad tillgång till den humanitära hjälp som de är i desperat behov av. Den zimbabwiska regeringen måste garantera att hjälporganisationer kan arbetar där behoven finns och lätta på byråkratiska restriktioner så att insatser kan få tillräckligt med personal och läkemedel snabbt köpas in.

– Regeringar och internationella organ måste erkänna krisens allvar och säkerställa att humanitär hjälp särskiljs från politiska processer. Deras politik gentemot Zimbabwe kan inte ske på bekostnad av det humanitära imperativet som innebär att undernärda barn, våldsoffer och människor med hiv/aids och andra sjukdomar har rätt till hjälp de behöver för att överleva, säger Christophe Fournier.

Läkare Utan Gränser har arbetat i Zimbabwe sedan 2000 och har sedan 2007 bistått zimbabwier som flytt till Sydafrika. Sedan kolerautbrottets början i augusti 2008 har organisationen behandlat 45 000 patienter. Läkare Utan Gränser behandlar även mer än 40 000 patienter med hiv/aids, bland den 26 000 som för antriretroviral behandling, samt svårt undernärda barn.