Läkare Utan Gränser vittnar om tvångsförflyttning från läger i västra Kenya

2008-05-16 | Den senaste veckan har hjälparbetare för organisationen Läkare Utan Gränser bevittnat hur människor i flyktinglägret Endebess i västra Kenya tvingats återvända till sina hembyar eller bosätta sig på andra platser. Invånarna i lägret uppmanas under hot att lämna lägret, trots att många av dem fruktar vad som kan hända om de återvänder hem. Många har heller ingenstans att ta vägen.

– Läkare Utan Gränser förstår att det är viktigt att underlätta för dem som tvångsförflyttats efter det våldsamma valet i Kenya att återvända hem eller, för dem som föredrar det, att bosätta sig i nya områden. Men vi tror fullt och fast att återvändandet måste bygga på frivillighet, och att det måste organiseras väl. Detta är inte fallet i Endebess, säger Rémi Carrier, landansvarig för Läkare Utan Gränser i Kenya.

Onsdagen den 14 maj såg Läkare Utan Gränsers personal på plats hur regeringsföreträdare och beväpnad polis gick från tält till tält och genom hot pressade folk att ge sig av. Organisationens anställda har också sett människor arresteras och misshandlas i lägret.

Den senaste veckan har omkring 80 procent av lägrets ursprungliga befolkning på 9 000 personer gett sig av. Somliga efter att regeringen lovat dem trygghet, skydd, utsäde, mat och pengar när de kommit tillbaka hem. Andra lämnade lägret efter hot om våld. De 1 200 som finns kvar är antingen för chockade eller för rädda för att återvända till sina hembyar. Eller så har de inget hem att återvända till.

När Läkare Utan Gränser besökte några byar i närheten av Endebess-lägret såg teamet att människor hade satt upp sina tält på fälten eller längs vägrenen. Några hade tagit sin tillflykt till en skola.
– De som tvingats bort från lägret hade knappt fått någon hjälp alls. Det råder brist på vatten, latriner och oumbärliga basvaror. Vi är oroade över dessa människors hälsa, säger Dr. Natasha Ticzon vid Läkare Utan Gränser.

På frågan om varför de lämnat lägret svarade många att de tvingats iväg och att de nu väntar på att få hjälp av regeringen. De säger sig ha fått mycket begränsad hjälp hittills, trots löften om ett flyttbidrag. Och lite har gjorts för att lösa grundorsakerna till deras tvångsförflyttning.

Så här säger en man i Endebess-lägret:
– Vår granne tvingade oss att fly. Han bor fortfarande kvar och har en machete i sitt hus. Hur skulle vi kunna återvända dit?

Läkare Utan Gränser fortsätter att bistå dem som drabbats av våldet i spåren av valet, i området kring Endebess. Organisationen uppmanar myndigheterna att se till att återvändandet genomförs i en anda av frivillighet, och att omflyttningen av människor sker på ett välplanerat och respektfullt sätt.

För mer information, kontakta Malin Lager, pressekreterare vid Läkare Utan Gränser i Sverige: +46 0708 33 77 40.