Verksamhet i fält
Här finner du svar på frågor om vårt arbete i fält
-
Var arbetar Läkare Utan Gränser?
Läkare Utan Gränser arbetar varje år i mellan 60 och 70 länder. Eftersom vi är en medicinsk humanitär organisation är verksamheten föränderlig. I genomsnitt stängs eller öppnas en fjärdedel av projekten varje år. Under 2010 fanns 61 procent av Läkare Utan Gränsers projekt i Afrika, 24 procent i Asien (inkl Mellanöstern och Kaukasus), 14 procent i Latinamerika och 1 procent i Europa.
-
Vilka andra organisationer samarbetar Läkare Utan Gränser med?
Det beror på hur situationen ser ut, vilka andra organisationer som finns på plats och vad de gör. I flyktingsituationer samarbetar vi ofta med FN:s flyktingorgan UNHCR som ger skydd till flyktingar och FN:s matprogram WFP som delar ut mat. Vi samarbetar också med internationella givare som den Globala fonden mot hiv/aids, malaria och tuberkulos för att distribuera läkemedel.
-
Samarbetar Läkare Utan Gränser med hälsovårdsmyndigheter i de länder där organisationen är verksam?
Ja, för att våra insatser ska vara effektiva krävs ett nära samarbete med hälsovårdsmyndigheter. Vårt arbete handlar om att ge tillgång till god hälso- och sjukvård genom att införa standardiserade behandlingsprotokoll, förbättra arbetsrutinerna och vidareutbilda vårdpersonalen. Därefter lämnar vi över en fungerande verksamhet till andra aktörer som kan driva den vidare.
-
Har Läkare Utan Gränser beväpnade vakter i konfliktområden?
Läkare Utan Gränser har som princip att inte anlita beväpnade vakter. I nuläget finns ett undantag från denna princip och det är Somalia, där det annars inte varit möjligt för oss att arbeta. Vi använder oss inte av privata vaktbolag, utan av lokalt anställd personal.
-
Vad har Läkare Utan Gränser för säkerhetsregler?
Varje land och situation är unik. Regler och rutiner anpassas efter säkerhetsläget på respektive plats. Därför är det viktigt att ha kännedom om utvecklingen för att snabbt kunna vidta nödvändiga åtgärder. I allmänhet gäller att vår personal måste informera sina kollegor om transportförflyttningar och ha ständig radiokontakt med teamet.
-
Kan Läkare Utan Gränser behandla alla sjukdomar?
Nej, det kan vi tyvärr inte. Våra insatser omfattar främst primär- och sekundärvård. I vissa fall erbjuder vi även specialistvård. Efter en naturkatastrof kan det handla om dialysbehandling mot krosskador och i en konfliktsituation om operationer av krigsskador och vård av människor som utsatts för sexuellt våld.
-
Varifrån kommer medicinerna som ni använder i era projekt?
Alla läkemedel köps in centralt från läkemedelsproducenterna och skickas i fält via våra lager i Belgien och Frankrike. I undantagsfall köper vi även in läkemedel i de länder där vi jobbar.
Läkare Utan Gränser följer de riktlinjer som Världshälsoorganisationen (WHO) satt upp för gokända och kvalitetssäkrade läkemedel.
-
Arbetar Läkare Utan Gränser bara i konfliktområden?
Vi arbetar med mycket mer än »bara« dramatiska och väl synliga katastrofinsatser. Läkare Utan Gränser bedriver ett intensivt arbete för människor som lever i kroniska krissituationer. Merparten av vårt arbete går ut på att bygga upp eller stödja bassjukvården och utbilda lokala läkare och sjuksköterskor. Dessutom rycker vår personal omgående ut i samband med jordbävningar, översvämningar och andra naturkatastrofer. Ungefär hälften av Läkare Utan Gränsers verksamhet sker i instabila områden, till exempel i länder där det pågår en väpnad konflikt eller där konflikten nyligen har avslutats. En femtedel av Läkare Utan Gränsers verksamhet riktas till människor på flykt.
-
Vilka sjukdomar är vanliga i de länder där Läkare Utan Gränser arbetar?
Det finns många dödliga sjukdomar: malaria, mässling, kolera, tuberkulos, diarré och luftvägsinfektioner. Den mest omtalade är hiv/aids. De flesta av dessa sjukdomar är både enkla och billiga att behandla. Ändå dödar de varje år miljontals människor bland de allra svagaste – barn, gravida kvinnor, undernärda och gamla i världens fattigaste länder.